Mer lättsmält mat kan hjälpa

Magproblem beror ofta på att man äter för mycket fibrer, och inte för lite. Det menar Elisabeth Norin vid Karolinska institutet som är expert på magens bakterieflora. Våra anlag för att hantera fibrer är mycket ­olika: var och en måste lära känna sin egen mage.

Tarmen är kroppens största organ. Där finns tio biljoner bakterier som tillverkar aminosyror som styr våra hjärnor.

Forskarna tvistar om det är hjärnan som har mest inflytande över magen, eller tvärtom.

–För några år sedan trodde vi att det fanns 500 sorters bakterier i tarmen. Nu är det uppe i över tusen och ärligt talat vet vi bara vad en bråkdel av dem gör och än mindre hur de påverkas av kostfibrer, säger Elisabeth Norin, som är docent vid avdelningen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet.

Några saker vet man, som att bakteriefloran ser olika ut i olika länder, beroende på kostvanor. Det kan förklara varför japaner sällan utvecklar cancer i grovtarmen så länge de bor i Japan, men desto oftare om de flyttar till USA.

En europeisk kartläggning som Elisabeth Norin varit med om att göra visar att människor i Sydeuropa främst får i sig fibrer från grönsaker medan svenskar får mer via spannmål och rotfukter.
–Det finns även genetiska skillnader. Medelhavskost med mycket grönsaker fungerar inte för alla magar, andra är känsliga för fullkorn.
Kanske kan magens bakterieflora anpassa sig till andra sorters fibrer, men det är osäkert och det kan ta lång tid.
Hennes råd till den som har problem med magen är i stället att pröva med att dra ner på fibrerna och välja lättsmälta sorter, som i vitt bröd och kokta grönsaker. Ibland visar det sig att problemen uppstått då personen gått över till något man trodde var en mer hälsosam kost.
–Generella råd fungerar inte på alla. Var och en måste lära känna sin egen mage.
Att bara tillsätta en sorts fiber är inte bra. Jag föredrar mångfald framför enfald.
Elisabeth Norin, docent på Karolinska institutet.

Det är visat att vår tarmflora utarmats de senaste decennierna, att det kan hänga ihop med förekomsten av konserveringsmedel och andra syntetiska medel i vår miljö, liksom att detta kan hänga ihop med att allt fler utvecklar allergier. Man diskuterar mycket nyttan av att tillföra laktobaciller och bifiduskulturer liksom olika fibrer.

–Men det är inte alls säkert att du behöver tillskott av just den bakteriekultur som mejeriet satsat på. Tillskott av goda bakterier är allra bäst för producenterna, eftersom bakterierna inte förökar sig i tarmen utan ständigt måste tillföras i nya doser, säger Elisabeth Norin.
Våra gener gör även att bara vissa av oss blir bärare av de mikrober som är särskilt bra på att producera metangas, en sumpgas.
–Vi brukar kalla dem för metanister. Antingen är du det, eller inte. Det är ett livslångt tillstånd.
I Sverige har omkring halva befolkningen problem med magen. När man kunnat utesluta laktos- och glutenintolerans återstår en stor grupp med mer diffusa symtom som brukar kallas för IBS, irritable bowel syndrom.
Forskarna vet inte vad IBS beror på men det hänger troligen ihop med att balansen i magens mikroflora rubbats.
Elisabeth Norin påpekar att man behöver få i sig fibrer av olika slag, om inte annat för att ge avföringen volym. Utan volym fungerar inte de omedvetna sammandragningar i tarmen som får maten att färdas framåt och följden blir förstoppning.
Man vet också att cancer oftast uppkommer på de platser i grovtarmen där den bakteriella jäsningen är störst och därför gäller det att avföringen inte blir liggande där. Fibrer sätter fart på ruljangsen.
–Men att bara tillsätta en sorts fiber eller en sorts probiotiska kulturer är inte bra. Jag föredrar mångfald framför enfald.

Possibly Related Posts:


Website Pin Facebook Twitter Myspace Friendfeed Technorati del.icio.us Digg Google StumbleUpon Premium Responsive