Laktosfritt

Laktosintolerans beror på brist på ett enzym, som behövs för att bryta ned laktos (mjölksocker) i tunntarmen.

Vid laktosintolerans måste mängden laktos begränsas, vilket betyder att intaget av mjölkprodukter måste begränsas. Hög halt av laktos finns i mesost, messmör, mjölkchoklad och viss nougat. Laktos finns i all mjölk, inte bara i komjölk utan också i get- och fårmjölk.

Andelen laktosintoleranta varierar mellan olika befolkningsgrupper. Det är viktigt att veta att till exempel adoptivbarn och invandrare beroende på varifrån de kommer, oftare kan lida av laktosintolerans.

I Sverige räknar man med att 10-15 procent av den vuxna befolkningen är laktosintolerant, i Finland 15-20 procent, i Medelhavsområdet 20-50 procent och i stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är 100 procent av den vuxna befolkningen laktosintolerant.

Laktosintolerans eller överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas av relativ brist på enzymet laktas och är ett normaltillstånd för en majoritet av världens vuxna befolkning. Detta enzym bryter ner laktos till de enkla sockerarterna glukos och galaktos. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré.

Det händer att laktosintolerans förväxlas med riktig mjölkallergi, vilket är felaktigt. Överkänslighet för laktos är ingen allergi, eftersom det inte bildas några antikroppar i blodet mot laktos. Till skillnad från glutenintolerans blir tarmen hos en laktosintolerant inte skadad efter att man fått i sig laktos.

Laktosintolerans i världen

En majoritet av världens människor är laktosintoleranta (i många asiatiska länder nära 100 %), medan befolkningen i Norden (Finland undantaget) producerar ovanligt mycket av enzymet laktas. Andelen laktostoleranta i en population verkar vara proportionell mot längden tid som uppfödning av kreatur och mjölkdrickande har förekommit. Även många svenskar kan dock få ont i magen om de konsumerar stora mängder mjölk. Intaget av laktos överskrider då vad laktaset i matspjälkningssystemet klarar av.

Not. Finland är inte undantaget, om 17% är laktosintoleranta och faktiskt 83% har mutation och tål laktos.

Primär och sekundär laktosintolerans

Primär laktosintolerans är ärftlig och beror på en genetisk mutation i laktasgenens reglerande del (se referenslista nedan). I ung ålder tål de flesta människor laktos, men hos vissa individer stängs genens funktion av efter några år. Detta antas vara den ursprunglig formen av genen, då det får förmodas vara det ursprungliga förhållandet att vuxna individer normalt inte dricker mjölk. Hos vissa individer finns dock en förändring i genens reglerande del som gör att genen för laktas inte stängs av i vuxen ålder. Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Laktosintolerans kan alltså sägas vara det normala för en vuxen individ, med laktostolerans beror på en genetisk förändring. Hur vanlig denna genetiska förändring är varierar mellan olika befolkningar.

Primär laktosintolerans är således ärftlig och försvinner därmed aldrig, men uppkommer vanligtvis först i vuxen ålder. Detta är den vanliga formen av primär laktosintolerans. Barn som föds med laktosintolerans förekommer, men detta är mycket ovanligt.

Laktaset sitter i tarmslemhinnan. Efter en maginfektion är denna ofta skadad, och härav kommer det sig att man kan lida av en tillfällig laktosintolerans efter magsjuka. Denna tillfälliga typ av laktosintolerans kallas sekundär laktosintolerans.

Att leva med laktosintolerans

En laktosintolerant individ får lära sig av erfarenhet hur mycket mjölk och mjölkprodukter han/hon klarar av. Det säljs också både laktosfri mjölk och låglaktosmjölk i affärerna, bland annat tillverkade av Arla, Milko, Norrmejerier, Skånemejerier och Valio. De består av vanlig mjölk som fått en tillsats av laktas, vilken brutit ned laktosen helt eller delvis. De har sötare smak än vanlig mjölk, då de enkla sockerarterna upplevs sötare på tungan. Förutom dessa alternativ finns det mjölkersättningar i form av havre-, soja- och risdrycker. Andra exempel på naturligt laktosfri mjölk är kokosmjölk och mjölk av mandel eller kasjunöt.

Många laktosintoleranta upplever att de tål mindre mängder laktos än vanligt i samband med att de dricker alkohol. Även laktastabletter som till exempel Lactrase har då lägre eller ingen effekt.

Det finns även att köpa laktasenzym i tablettform som man tar vid varje mjölkhaltig måltid. Dessa tabletter finns att köpa på apoteket. Det finns även tabletter som innehåller laktasenzym och nyttiga bakterier som bryter ner laktos. Dessa tabletter behöver man enligt instruktionerna bara ta en om dagen, då bakterierna arbetar i 24 timmar. Dessa tabletter är patenterade av Ganeden Biotech Inc, i USA, och har tills nyligen inte gått att få tag på i Sverige. Nu säljs de under namnet Prolaktas. Denna produkt baseras på ”nyttiga bakterier” som koloniserar tunntarmen och där bryter ner stora mängder mjölksocker, exakt vilken mängd är individuellt, men en tablett ska klara en hel dags normalt intag av mjölkprodukter. Prolaktas går även att köpa på Apoteket (Dec 09) tillsammans med de andra laktasenzymprodukterna.

Källa: Wikipedia, Livsmedelsverket