Färdigblandad müsli från Risenta

Färdigblandad müsli från Risenta

Fruktigt, fröigt, nötigt och nyttigt – ny müsli från Risenta baserad på folkets favoriter

Efter att ha gjort succé med konceptet lösviktsmüsli har Risenta nu satt ihop tre spännande, njutbara och nyttiga blandningar utifrån lösviktssortimentets favoriter. Med god krispig smak och hög andel fröer, kärnor, frukt och nötter passar blandningarna hela familjen.

– Utifrån de storsäljare vi haft på lösviktsmüslin har vi satt samman tre välbalanserade smakupplevelser som vi är väldigt nöjda med, säger Johanna Dannesund, marknadsansvarig på Risenta. Vi har en lång och gedigen kunskap om de ingredienser som traditionellt används i müsli och nu är det väldigt roligt att lansera egna färdiga müsliblandningar.

Alla de tre müsliblandningarna förenar nyttighet med smakglädje. Risenta har tagit fasta på de müslifavoriter som man ofta blandar själv hemma med hög andel fröer, kärnor, frukt och nötter. Den nya müslin kommer i tre olika smakkombinationer som även den välmeriterade svenske kocken och professorn i gastronomi, Gert Klötzke, varit med och tagit fram.

Utöver att müsliblandningarna är väldigt goda är de dessutom riktiga hälsobomber. Alla blandningar har en låg andel socker, en är helt utan tillsatt socker och blandningen Russin och Fikon är fri från gluten och därför certifierad med SärNär*, som garanterar att produkten är helt glutenfri.

 

De tre nya müsliblandningarna heter alla Müsli – din favoritblandning och finns i tre smakkombinationer.

  • 50 % Frukt, Nötter och Kärnor: Helt utan tillsatt socker. Innehåller även flingor, aprikoser, russin och dinkelpuffar.
  • Russin Tranbär Crisp: Innehåller också solroskärnor, flingor, pumpakärnor och dinkelpuffar. Låg andel tillsatt socker.
  • Russin och Fikon: Glutenfri (SärNär*). Innehåller dessutom solroskärnor, pumpakärnor, boveteflakes, rispuffar och cornflakes.

Rekommenderat cirkapris är 24,90 kr per förpackning.

* SärNär står för särskilda näringsändamål och är en certifiering som kontrolleras av Livsmedelsverket. SärNär kan tilldelas livsmedel som är fria från ett eller flera av dessa ämnen laktos, gluten, ärtprotein, mjölkprotein, sojaprotein eller äggprotein.

Possibly Related Posts:


Gluten – Celiaki – Mjölkprotein – Hudreaktioner – Dermatitis – Psoriasis – Nässelutslag

Gluten – Celiaki – Mjölkprotein – Hudreaktioner – Dermatitis – Psoriasis – Nässelutslag

 Den skadade tarmens tillstånd och reaktioner på Gluten och mejeriprodukter
återspeglas även på huden och i munnen.Utslag (nässelutslag) men även luftvägspåverkan med hosta och eventuella små febertoppar ska tidigt tas på
största allvar och uteslutning av livsmedel i den dagliga kosten påbörjas.

Komjölksprotein-intolerans

Akut form: kräkning, diarré, kolik, hudutslag, hösnuva, andningsbesvär.

Långsam typ: stora kletiga avföringar men även förstoppning är vanlig med deformerad avföring (tex
små kulor/klumpar i bajskorven), infektionskänslighet, små kliande utslag, små
febertoppar, trötthet, irritation, vitamin/mineralbrist.

Exempel på avföring att reagera på:

Exempel på hud och mun reaktioner:

Possibly Related Posts:


Laktosfri risifrutti

Laktosfri risifrutti

I Risifrutti Laktosfri är mjölken & grädden i risbasen utbytt mot laktosfri mjölk och laktosfri grädde. Vi använder samma goda fruktsås som i Risifrutti Original. Risifrutti® är det enda rismellanmålet på marknaden som kan erbjuda ett helt laktosfritt alternativ till sina konsumenter och som dessutom smakar riktigt gott.

Ingredienser
(SE) (DK) Mjölk/Mælk, vatten, ris (8,5%), socker (8%), jordgubbar/jordbær (7%), grädde/fløde, fläderbärs/hyldebær-juice, förtjockningsmedel (pektin, karragenan), naturlig arom (bl.a. vanilj), salt, syra (citronsyra), enzym (laktas).

Näringsvärden
Energi 500 kJ – 120 kcal. Protein 3 g. Kolhydrat 17 g. Fett 4 g.

 

productImage

Possibly Related Posts:


Mer lättsmält mat kan hjälpa

Magproblem beror ofta på att man äter för mycket fibrer, och inte för lite. Det menar Elisabeth Norin vid Karolinska institutet som är expert på magens bakterieflora. Våra anlag för att hantera fibrer är mycket ­olika: var och en måste lära känna sin egen mage.

Tarmen är kroppens största organ. Där finns tio biljoner bakterier som tillverkar aminosyror som styr våra hjärnor.

Forskarna tvistar om det är hjärnan som har mest inflytande över magen, eller tvärtom.

–För några år sedan trodde vi att det fanns 500 sorters bakterier i tarmen. Nu är det uppe i över tusen och ärligt talat vet vi bara vad en bråkdel av dem gör och än mindre hur de påverkas av kostfibrer, säger Elisabeth Norin, som är docent vid avdelningen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska institutet.

Några saker vet man, som att bakteriefloran ser olika ut i olika länder, beroende på kostvanor. Det kan förklara varför japaner sällan utvecklar cancer i grovtarmen så länge de bor i Japan, men desto oftare om de flyttar till USA.

En europeisk kartläggning som Elisabeth Norin varit med om att göra visar att människor i Sydeuropa främst får i sig fibrer från grönsaker medan svenskar får mer via spannmål och rotfukter.
–Det finns även genetiska skillnader. Medelhavskost med mycket grönsaker fungerar inte för alla magar, andra är känsliga för fullkorn.
Kanske kan magens bakterieflora anpassa sig till andra sorters fibrer, men det är osäkert och det kan ta lång tid.
Hennes råd till den som har problem med magen är i stället att pröva med att dra ner på fibrerna och välja lättsmälta sorter, som i vitt bröd och kokta grönsaker. Ibland visar det sig att problemen uppstått då personen gått över till något man trodde var en mer hälsosam kost.
–Generella råd fungerar inte på alla. Var och en måste lära känna sin egen mage.
Att bara tillsätta en sorts fiber är inte bra. Jag föredrar mångfald framför enfald.
Elisabeth Norin, docent på Karolinska institutet.

Det är visat att vår tarmflora utarmats de senaste decennierna, att det kan hänga ihop med förekomsten av konserveringsmedel och andra syntetiska medel i vår miljö, liksom att detta kan hänga ihop med att allt fler utvecklar allergier. Man diskuterar mycket nyttan av att tillföra laktobaciller och bifiduskulturer liksom olika fibrer.

–Men det är inte alls säkert att du behöver tillskott av just den bakteriekultur som mejeriet satsat på. Tillskott av goda bakterier är allra bäst för producenterna, eftersom bakterierna inte förökar sig i tarmen utan ständigt måste tillföras i nya doser, säger Elisabeth Norin.
Våra gener gör även att bara vissa av oss blir bärare av de mikrober som är särskilt bra på att producera metangas, en sumpgas.
–Vi brukar kalla dem för metanister. Antingen är du det, eller inte. Det är ett livslångt tillstånd.
I Sverige har omkring halva befolkningen problem med magen. När man kunnat utesluta laktos- och glutenintolerans återstår en stor grupp med mer diffusa symtom som brukar kallas för IBS, irritable bowel syndrom.
Forskarna vet inte vad IBS beror på men det hänger troligen ihop med att balansen i magens mikroflora rubbats.
Elisabeth Norin påpekar att man behöver få i sig fibrer av olika slag, om inte annat för att ge avföringen volym. Utan volym fungerar inte de omedvetna sammandragningar i tarmen som får maten att färdas framåt och följden blir förstoppning.
Man vet också att cancer oftast uppkommer på de platser i grovtarmen där den bakteriella jäsningen är störst och därför gäller det att avföringen inte blir liggande där. Fibrer sätter fart på ruljangsen.
–Men att bara tillsätta en sorts fiber eller en sorts probiotiska kulturer är inte bra. Jag föredrar mångfald framför enfald.

Possibly Related Posts:


Glutenfritt är nya trenddieten i USA

Glutenfri mat är på frammarsch – även bland oss som tål gluten.

Faktum är att bara en av tio som köper glutenfritt i USA är intoleranta.

En trend Svenska Celiakiförbundet välkomnar, men med viss tvekan.

För visst är det positivt att fler äter glutenfritt, eller den ”nya GI-maten” som vissa kallar det, när de undviker bröd, pasta och annan mat som innehåller vetemjöl. Rent socialt blir det inte lika märkvärdigt att välja bort gluten i olika sammanhang och när barnen ska bort med kompisar är det i dag mer regel än undantag att man frågar om det är något någon inte tål. Det har i sin tur gjort att utbudet av glutenfria varor ökar. På kaféer och restauranger syns allt oftare små symboler som talar om vilka maträtter som är fria från gluten och i affären finns det plötsligt olika sorters matbröd att välja på.

– Det är bra. Ökad konkurrens pressar dessutom priserna, vilket är minst lika viktigt med tanke på hur dyra glutenfria produkter är i dag, säger Eva Bengtsson, generalsekreterare på Svenska Celiakiförbundet.

Viktigt med utredning

En matkorg fylld av basvaror är till exempel 76 procent dyrare för den som måste välja glutenfria alternativ. Det innebär att en glutenallergiker i genomsnitt betalar 400 kronor mer i månaden för sin mat. Samtidigt har allt fler landsting dragit in kostbidragen för glutenallergiker.

– Så rent ekonomiskt drar vi nytta av den här trenden. Men det är lite dubbelbottnat, påpekar hon.

Det gäller alla som testar en glutenfri diet för att de har problem med magen.

– Vi tycker att det är viktigt att ingen laborerar med kosten på egen hand, utan blir ordentligt utredda, säger Eva Bengtsson och uppmanar alla som misstänker glutenintolerans ta kontakt med en läkare.

Lång väg till diagnos

Skulle det vara celiaki, som sjukdomen heter, krävs en strikt glutenfri diet eftersom gluten skadar tarmluddet och gör att tunntarmen får svårt att ta upp näring. Vet man inte det, är risken att man testar glutenfritt lite som man tycker. Självklart blir man lite bättre. Problemet är att man kanske inte är så noggrann. Mår man bättre är det lätt att minska kraven och kanske unna sig en bulle eller två, tills magen åter säger ifrån. Och så håller det på år ut och år in.

– Tyvärr förstörs tarmen successivt, säger hon och önskar läkarna utredde fler.

Studier visar att det i genomsnitt tar 9 år från första vårdkontakten till att diagnos ställs.

Detta trots att det enda som krävs för att ställa diagnos är ett blodprov och en tarmbiopsi.

Possibly Related Posts:


Ingemar Stenmark: ”Jag har inget jag riktigt brinner för”

Ingemar Stenmark gör just nu stor succé i ”Mästarnas mästare” – som ses av över
två miljoner svenskar.
I nya numret av
ToppHälsa berättar skidlegendaren om sina magproblem – och till Expressen säger
han sig uppleva en karriärmässig livskris.
– Livet är inte så långt. Jag tänker mer och mer på att man måste passa på att
göra det man vill när man fortfarande kan.

Många av de andra deltagarna i ”Mästarnas Mästare” har
vittnat om en stor nervositet – orsakad av beundran – inför att umgås med
Ingemar Stenmark i samband med SVT:s pågående tittarsuccé.
– Han är en så otroligt stor idrottsman, som ingen
inte kan vara väldigt imponerad av. Han är helt otrolig, säger en av årets andra
deltagare, hockeymålvakten Pekka Lindmark.
Men även Ingmemar Stenmark har, sin imponernade fysik
till trots, sina kroppsliga problem.
För
tidningen ToppHälsa berättar skidlegendaren om att han på äldre dagar upptäckt
att han lider av två olika sorters allergier, både gluten och
mjölkprotein.

”Får inte äta bröd eller pasta”

 

– Gluten är värst, jag får inte äta bröd eller pasta. Mjölk
dricker jag inte, och äter knappt några andra mjölkprodukter, säger den kände
profilen som i kväll ses i det andra avsnittet av säsongens ”Mästarnas
Mästare”.
Stenmark saatt han under
inspelningarna inte kom riktigt nära någon av de andra deltagarna, utan hellre
höll en ganska låg profil.
Fick du
någon bästa vän bland de andra idrottarna under
inspelningarna?

– Nej, det kan jag
inte säga. Alla som är med är väldigt trevliga, men det var ingen speciell
sådär. Jag umgicks ju mest med Kenny eftersom vi bodde ihop och delade rum,
säger han.
Trivs du bäst lite i
skymundan?

– Jo, jag är så. Folk
känner mig inte. Det är ett fåtal som känner mig på riktigt. Det är knappt jag
känner mig själv, säger Ingemar och ler.
Skämtar du nu?
– Ja, lite (skrattar).
Men lite allvar låter det som att det finns i
det när du säger det. Söker du fortfarande efter något här i
livet?

– Ja, det gör jag nog. Jag
skulle gärna vilja göra nåt annat. Jag har inget som jag riktigt brinner för i
dag, och det skulle jag vilja ha. Livet är inte så långt och jag tänker mer och
mer på att man måste passa på att göra det man vill när man fortfarande kan. Vad
det är vet jag inte riktigt än.
Samtidigt
säger den tidigare skidstjärnan att han privat inte kunde vara
lyckligare.
– Jag får leva ett väldigt bra
liv, och uppskattar verkligen familjelivet. Det är det viktigaste, säger Ingemar
Stenmark.

 

Possibly Related Posts:


Inget dagis för allergiska barn

Johanna och Andreas Willmarks tvåårige son har svåra allergier och kan inte gå på ett vanligt dagis. Men i Uppsala finns inga allergianpassade förskolor.

Johanna och Andreas Willmark har två barn. Dottern är kärnfrisk. Sonen däremot har allergiska besvär av både luftbärande ämnen som pollen och päls men även mot livsmedel som mjölk, ägg, frukt och nötter. Utsätts han för några av ämnena riskerar han akuta astmatiska besvär, nässelutslag och svullnad i ansiktet.
– Så länge han är hemma i en kontrollerad miljö har han inte lika stora besvär, säger Johanna Willmark.

Om sonen skulle gå på ett vanligt dagis hade han blivit sjuk direkt, tror föräldrarna, eftersom många av de andra barnen kan komma från familjer med djur vars allergener fastnar i kläderna. I dagsläget är familjens vardag begränsad, de håller sig mest hemma för att undvika att sonen blir sjuk.
– Eftersom vi bor bra finns det mycket barn han kan leka med på gården. Men det sociala behovet ökar ju äldre han blir. Vi ser fram emot att det här ska gå att lösa – att han kan vara i en förskolegrupp innan han börjar skolan, säger Johanna Willmark.

I familjens hem finns det inga mattor och endast ett fåtal textilier som gardiner och kuddar. Produkter som innehåller mjölk eller ägg är bannlysta i köket. I Uppsala finns det inget allergianpassat daghem och har heller inte funnits sedan 1998. Det säger Kristina Bröms, som är allergiforskare vid Uppsala universitet. Hon berättar att mat- och astmaallergier kan växa bort med åren, men att det för den sakens skull inte betyder att det inte behövs anpassade förskolor.
– Får de här barnen inte ett dagis som är anpassat och har rutiner, så blir barn med allergier och astma sjuka. Och om de får fel mat kan det uppstå livshotande situationer, säger Kristina Bröms.

Familjen Willmarks krav på en anpassad miljö och särskild kost har visat sig vara ett problem när familjen sökt förskola. När de har undersökt möjligheterna för sonen att få börja i en vanlig förskola har de fått svaret att det blir en alltför stor omställning att ha ett kraftigt allergiskt barn i gruppen.
– Barnen i kommunen har naturligtvis rätt till en förskoleplats. Att vi inte har gjort en särskild allergiförskola beror på att det inte är särskilt stor efterfrågan på det här. Och det skulle ju vara oerhört tråkigt för de här barnen att inte ha kamrater, säger Cecilia Forss (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

I en skrivelse till kommunen kräver makarna Willmark att det införs specialanpassade förskolor eller avdelningar som får tillräckligt med resurser och utbildning att ta emot allergiska barn.
– Personal på allergianpassade förskolor har utbildning i att inhalera och ge akutsprutor på barnen. Jag tänker mycket på hur det ska det gå till om vi lämnar honom på dagis. Det kräver nya rutiner i hur de hanterar mjölk och kokkärl. Det är läskigt vad som skulle kunna hända, säger Johanna Willmark.

I väntan på en kommunalt allergianpassad förskola har de tittat på möjligheten att starta ett familjedaghem i bostaden med barn från allergianpassade hem. En satsning som kommer att märkas i familjens ekonomi.
– Jag går ner med 30 000 kronor i bruttolön för att starta familjenätverket. Men då tar vi emot fyra barn, mer klarar man inte, säger Andreas Willmark.
I brevet till barn- och ungdomsnämnden önskar de att ersättningen för en sådan verksamhet höjs. Men på kommunen tror Cecilia Forss att det inte ska behöva gå så långt:
– Grundtanken är att vi anpassar de förskolor vi har och att de får resurser att göra det. Det är bra att frågan kommer upp. Det som blir aktuellt för oss är att titta på hur förskolorna får ersättning för anpassningen.

 

Possibly Related Posts:


Glutenintolerans ökar hos svenska barn

Tusentals är drabbade – och mörkertalet är stort

Allt fler svenska barn lider av glutenintolerans.

Tusentals av dem utan att veta om det.

Det menar Svenska Celiakiförbundets generalsekreterare Eva Bengtsson.

– Cirka 10 till 15000 barn lider av glutenintolerans men två tredjedelar vet inte om det, säger Jonas F. Ludvigsson som är läkare och ordförande i Svensk Epidemiologisk Förening.

Tusentals föräldrar känner alltså inte till att deras barn är sjuka och lider i onödan.

Antalet glutenintoleranta ökar dessutom hela tiden, menar man på Svenska Celiakiförbundet.

Varför ökar glutenintolerans bland svenska barn?

– Man vet inte orsaken till att glutenintolerans verkar öka, men omfattande forskning pågår. Det man vet är att ärftlighet och hur barnet lever under spädbarnsåret är viktiga faktorer. Möjligen kan infektioner också påverka, säger Lars Stenhammar som är barnläkare på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Hur upptäcker man att man har ett glutenintolerant barn?

– Symptomen kan vara mycket varierande. Oklara magbesvär, blodbrist, järnbrist, trötthet, försenad tillväxt och pubertetsutveckling, säger Lars Stenhammar.

Vem drabbas av glutenintolerans?

– Just när det gäller glutenintolerans spelar genetiken mycket stor roll. Bara en fjärdedel av Sveriges befolkning har gener som gör att man kan utveckla glutenintolerans. Sedan spelar ju kosten en helt avgörande roll. Om man aldrig ätit gluten så kan man inte få glutenintolerans, säger Jonas F. Ludvigsson som är läkare och ordförande i Svensk Epidemiologisk Förening.

Kan man undvika att drabbas av glutenintolerans?

– Tidpunkten för glutenintroduktion kan vara viktig för risken att utveckla glutenintolerans. Här kan det spela roll hur länge du ammar, det är bra att amma när man introducerar gluten för första gången. Stress i barndomen och infektioner i samband med att man introducerar gluten i kosten har också studerats men inga säkra samband till glutenintolerans finns, säger Jonas F. Ludvigsson.

Vad innebär sjukdomen för svenska barn?

– Barnet måste sluta äta gluten, som finns i vete, råg och korn. De flesta mindre barn accepterar detta medan det kan vara svårare för de ungdomar som får diagnosen i tonåren att avstå från mat och fika som deras jämnåriga äter, säger Jonas F. Ludvigsson.

Possibly Related Posts:


Laktosfri mördegspaj

För 6 personer.

Som laktosintolerant eller glutenallergiker finns det sällan alternativ till den vanliga bärpajen men här kommer vår härliga mördegspaj med blåbär och vanilj.

 

Ingredienser

Pajskal och fyllning:
2 1/2 dl rismjöl
1 msk socker
50 g mjölkfritt margarin
1 förpackning osötad äppel- och vaniljkräm
Vispad laktosfri grädde
Rivet skal från 1 lime
250 g blåbär

Vaniljkräm:
2 msk majsstärkelse
1-2 msk socker
1 1/2 dl grädde enligt receptet nedan
1 1/2 dl havre- eller rismjölk
1 tsk vaniljsocker

Laktosfri grädde:
3 gelatinblad
2,5 dl havrebaserad grädde
1 msk socker
1-2 vaniljsocker

 

Gör så här

Sätt ugnen på 200° C
Paj:
Lägg mjöl och socker i en skål, blanda i margarinet tills du får en smulig konsistens. Skala och riv äpple fint och arbeta ihop degen. Klä en pajform (ca 20 cm i diameter) med mördegen och nagga på bottnen med en gaffel.

Grädda i ugn i 15-20 minuter. Låt bottnen svalna medan du blandar ihop vaniljkräm och grädde. Rör ihop dem och rör ut gräddkrämen på pajbotten strax innan serivering. Lägg på blåbär och dekorera med rivet limeskal.

Vaniljkräm:
Blanda majsstärkelse och socker i en kastrull. Vispa ned lite av vätskan till en slät redning. Vispa sen ned resten av vätskan, koka upp under omrörning och låt sedan sjuda i ca 2 minuter under fortsatt omrörning. Tillsätt vaniljsocker och låt svalna.

Laktosfri grädde:
Lägg gelatinet i kallt vatten i ca 5 minuter. Smält gelatinet i en tallrik i mikron eller i en tallrik över kokande vatten. Låt svalna en aning. Blanda det med lite av grädden. Vispa med elvisp havregrädde, socker och vaniljsocker. Häll försiktigt ner gelatinblandningen under omrörning. Vispa några minuter så att det blir luftigt. Låt stå svalt i ca 20 minuter innan servering.

Possibly Related Posts: